Wongsmile

Wednesday, October 11, 2006

poem...

diluasnya samudra aq sendiri tanpa kawan
aq kayuh sekuat tenaga agar sampe ketepian
aq cari kawan tuk lepas rasa sepi
aq ingin teman sbgai sandaran hati

birunya awan menghampar di angkasa
indah senyum kau tempatkan jauh disana
hanya rasa rindu ini yang mengerti
menemani langkahmu di tiap hari

fuih...
posted by andung di 4:51 PM

No comments:

Post a Comment

Newer Post Older Post Home

About Me

My photo
andung
View my complete profile

Blog Archive

  • ►  2020 (7)
    • ►  January (7)
  • ►  2019 (5)
    • ►  December (2)
    • ►  January (3)
  • ►  2018 (5)
    • ►  December (2)
    • ►  July (3)
  • ►  2013 (1)
    • ►  September (1)
  • ►  2010 (2)
    • ►  August (1)
    • ►  March (1)
  • ►  2009 (6)
    • ►  September (1)
    • ►  June (4)
    • ►  January (1)
  • ►  2008 (19)
    • ►  October (3)
    • ►  September (1)
    • ►  August (6)
    • ►  July (4)
    • ►  May (1)
    • ►  April (2)
    • ►  March (2)
  • ►  2007 (9)
    • ►  December (1)
    • ►  November (2)
    • ►  August (1)
    • ►  June (1)
    • ►  April (1)
    • ►  March (2)
    • ►  January (1)
  • ▼  2006 (17)
    • ►  December (1)
    • ▼  October (3)
      • poem 2.0
      • poem...
      • soum...
    • ►  September (3)
    • ►  August (3)
    • ►  July (1)
    • ►  April (2)
    • ►  March (1)
    • ►  February (3)
  • ►  2005 (7)
    • ►  September (2)
    • ►  August (5)
Picture Window theme. Powered by Blogger.